Knivarna skar sönder bajset och det var väl tur, för nån nytta ska vi ju ha av alla hjortar som knatar runt i vår trädgård.

Jag har klippt gräset och gödit på samma gång.

Nu är det måndag igen. I lördags var vi på besök hos ett par som ska gifta sig i sommar. Det ska bli jättekul att gå på deras bröllop!

I sommar ska vi på två bröllop. Som gäster. Det blir härligt!

I lördags hade vi besök av ett par vänner som ska gifta sig i sommar. Det ska bli jättekul att gå på deras bröllop! De frågade om vi skulle vilja göra om vårt och både Rikard och jag svarar nej på den frågan.

Det var en underbar dag, vi fick allt precis som vi ville ha det, våra nära och kära var där och vi fick gifta oss med varandra. Det kunde inte blivit bättre!

I sommar ska vi på två bröllop. Som gäster. Det blir härligt!

"42 liter, då räcker det ju åtminstone i 63 mil."

Rikard fick putta bilen i 400 meter. I regn. På en onsdagmorgon. I rusningstrafik. På en av Linköpings mest trafikerade gator.

Nä, bensinen räckte inte ens 63 mil.

I påskas sa en i kören till mig att han hört bofinken.

-Ååååh, vilket vårtecken, sa jag. För jag antog att det var ett vårtecken. (Och så lät jag ju lite smart också.)

Undrar vilka fåglar jag hörde i dag när jag promenerade i skogen. Det var i alla fall ett evigt, ljuvligt kvitter!

Jag har nog uppnått en särskild ålder. Jodå, för i torsdags fick jag hem ett brev från Sveriges Radio om att jag var utvald att vara jury-medlem för Svensktoppen.

Antingen är det åldern, eller så har ryktet om mitt hemliga dansbands-tycke spridit sig.

Vattnet rinner, rinner, rinner ur kranen. Jag står med fingret i det och väntar på att det ska bli kallt. Varför rinner fingervarmt, 37-gradigt, vatten ur kallvattenskranen? Tålmodigt väntar jag, för ljummet vatten smakar ju inte gott.

Varför blir det aldrig kallt? Jag låter några liter till strömma ur kranen, låter tankarna vandra bort. Sen slår det mig! Kanske är det inte 37-gradigt vatten i kranen. Jag är nog bara kall om fingret.

Jajjamännsan.