Andas ut. Suck. Ett djupt andetag.
Jag valde att läsa från början på Älskade Nils-bloggen. Jag minns så väl alla känslor och alla känslor är kvar. Jag gråter och andas tungt medan jag har hans yngsta lillasyster i famnen. Nora är så lik Nils, Nora är så lik sin bror!
Strax efter Nils död kände jag att livet saknade mening. Så känner jag inte nu, för nu är sorgen uppblandad med glädje. Det som saknar mening är att Nils inte fick stanna.
