Magen bearbetar chipsen som förut slank ner. Ögonen vilar på Criminal Minds. Musklerna vilar efter träningen. Älgen vilade under vårt äppelträd i morse.
Så ser min torsdag ut.
torsdag 15 oktober 2009
måndag 12 oktober 2009
En och två och tre indianer
Torktumlaren tumlar kläder som tvättmaskinen förut tvättade. Ugnen bakar brödet som jag förut knådade. Musklerna vilar som jag förut tränade.
Så ser min måndagskväll ut.
torsdag 1 oktober 2009
fredag 25 september 2009
Ibland mår man bra, ibland mår man inte bra
Kom och ta mig långt härifrån.
Och ta med Siri och Rikard.
Och ta med Siri och Rikard.
fredag 4 september 2009
En särskild känsla
Förra året såg jag "Mamma Mia" på bio och lämnade salongen med en alldeles särskild känsla i kroppen. I kväll har jag sett den igen och jag grät på precis samma ställe - när mamman sjunger om att barnet tar på sig ryggsäcken för första skoldagen och om de trötta morgnarna vid frukostbordet som går obemärkt förbi och om att hon kommer att förlora sin dotter för alltid - och jag har samma känsla nu som sist.
Livet är här och nu. Jag kan bara leva min dröm just nu, för jag vet ingenting om morgondagen. Jag önskar att jag fick plats i Siris spjälsäng, för jag skulle så gärna krama henne nu. Och jag skulle så förbannat gärna vilja krama Nils.
Livet är här och nu. Jag kan bara leva min dröm just nu, för jag vet ingenting om morgondagen. Jag önskar att jag fick plats i Siris spjälsäng, för jag skulle så gärna krama henne nu. Och jag skulle så förbannat gärna vilja krama Nils.
lördag 15 augusti 2009
Om att våga
När jag var gravid första gången var jag riktigt lycklig. Sen fick vi missfall och jag kände mig snuvad på så mycket. När vi ett år senare äntligen blev med barn på nytt hade jag svårt att våga känna mig lycklig. Men efter de första 12 veckorna och ett ultraljud som såg bra ut så vågade jag känna lycka igen.
Sen kom Nils. Sen dog Nils.
Det är inte alls konstigt att jag inte vågat känna lycka sedan dess, det är inte det minsta svårt att förstå min rädsla. Jag har känt mig glad, men inte använt ordet lycklig. Men så gick Siri och jag på promenad i dag, det var hög och frisk luft, solen sken och värmde. Siri sov sött och jag tittade på henne när jag promenerade på grusvägarna här hemikring. Och jag kände att jag var lyc... Nej!
Men jo. Jag är lycklig. Om allt skulle ta slut nu, om Siri eller jag skulle dö så vill jag i alla fall ha vågat känna mig lycklig under tiden. Så jag är inte bara sorgsen, ledsen och glad på en och samma gång. Jag är också lycklig.
Sen kom Nils. Sen dog Nils.
Det är inte alls konstigt att jag inte vågat känna lycka sedan dess, det är inte det minsta svårt att förstå min rädsla. Jag har känt mig glad, men inte använt ordet lycklig. Men så gick Siri och jag på promenad i dag, det var hög och frisk luft, solen sken och värmde. Siri sov sött och jag tittade på henne när jag promenerade på grusvägarna här hemikring. Och jag kände att jag var lyc... Nej!
Men jo. Jag är lycklig. Om allt skulle ta slut nu, om Siri eller jag skulle dö så vill jag i alla fall ha vågat känna mig lycklig under tiden. Så jag är inte bara sorgsen, ledsen och glad på en och samma gång. Jag är också lycklig.
söndag 9 augusti 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)