Måndag morgon. Den första i februari. Solen har gått upp och det är lite frost i gräset.

Blir det vinter nu? Väderleksrapporten på baksidan av Corren skvallrar om något annat. Plusgrader och mulet. Som nästan hela vintern varit. Men snart är det vår.

Och i väntan på våren kan man få besök av en vän och äta pannkakor och rabarberpaj. Bland annat.

Låt mig tro att det är allt godis som jag mår illa av.

Jag vill inte att det ska vara något annat. Jag skulle inte orka med att gräva fram den riktiga orsaken. Att det är jag själv som får mig illamående.

Fan, vad musik kan få en att tänka. Och msn-konversation.

Jag är rikast i världen och önskar mina vänner hade samma rikedom.

Så vi säger att det är godiset som gör mig illamående. Det är enklast så.

Listan nedan är utan inbördes ordning, även att den är i en ordning och numrerad.

"Lock för örat kan vara dold sinnessjukdom". Eller kan i alla fall bli.

För er som inte har lock för örat nästan varje dag kan jag meddela att det är svårt/jobbigt att:

1. Bli anfådd. Eftersom luften även passerar örat så blir det varmt och fuktigt där.
2. Andas. Att höra sin egen andning i örat är frustrerande och jobbigt.
3. Prata. Just eftersom andningen hörs i örat så hör man sämre i allmänhet. Och så går rösten genom örat också, till råga på allt.
4. Sjunga. Av samma anledning som punkt 3.
5. Lyssna på musik. Eftersom det är så många andra ljud i örat ändå.
6. Lyssna på andra när de pratar. Nåväl, det kanske inte alltid är av ondo.

Det var bara medelkul (3 av 5) på kören igår eftersom jag har ett öronrelaterat problem.

Bläk. Usch. Iak.

Har varit hos tandläkaren och skrapat tandsten. Kändes som hon skrapade bort hela emaljen.

När hon hade en sug-och-blöt-grej och nåt borraktigt i min mun, plus sina fingrar, sa hon:

"Det är ungefär såhär det kommer kännas, går det bra?"

"Gaaahgr" sa jag.

Och hon fortsatte. Jag fick lov att skölja efter en stund och spottade ut små tandköttsbitar. Tandläkarbesök. Najs.

Vi umgås på distans. Håller kontakten genom att läsa varandras tankar.

Vad hände med de två timmar långa telefonsamtalen? Vad hände med dem? Och du som inte skriver offentlig dagbok, vem är du? Vad händer i ditt liv? Har du inte tid att ringa mig?

Ibland när det ringer så suckar jag. Varför? För det är aldrig nån som ringer längre för att bara prata. De vill alltid något särskilt. Jag ringer 0ckså sällan för att prata om inget. Jag tar mig sällan tid. Men om du ringer mig ska jag berätta om vad jag handlade för snart tre veckor sen. Det var inte ingenting.

I går såg jag filmen "National Treasure - Book of Secrets" och jag har en reflektion.

Jag önskar inte att jag var upptäcktsresande och äventyrare, men jag skulle gärna vara sådär bra på historia som Gates är. Gör det mig tråkig?