Jag önskar mig en stilla natt.

Jag har skrivit det förr, men det tål tydligen att upprepas. Mitt huvud är för stort! Jag vill inte ha plats för så här många tankar. Jag vill leva efter de tre gyllene F:en. Så mycket skit som händer omkring oss, så mycket som man står maktlös inför. Dårar springer lösa. Dårar dödar. Familjefäder försvinner. Och nu är det jul. Det kommer ingen tomte till den familjen i år. Att jag gråter hjälper ingen.

I dag är det lucia. För ett år sen hände all skit i min lilla värld. Inga tårar i världen kan ge mig tillbaka det jag förlorade, ändå sitter jag här och gråter. Gråter, men tänker på de tre gyllene F:en.

Lyssnar på min favorit-jullåt och känner att jag hört den alldeles för lite det här året. Om drygt en vecka hugger vi julgran, men nu måste jag jobba. De tre gyllene F:en!!!


__________________________________________________
Vad de tre gyllene F:en betyder?
Fokus För Fan

Är det kväll eller natt? Det är så mörkt.

Costello lyser med sin vita päls och stjärnorna skiner i fönstren.

It's so weird, I was just about to leave here
To say OK, they finally got me, I give in
Oh I knew it must be something meant for me out there
I just didn't know where to begin

Jag skriver fortfarande inte punkt.

Grund och djup är motsatsord.

Ändå är det samma sak att undersöka något grundligt som på djupet.

I går var det min tur. Jag hälsade bara med en nick och i dag har hon nog glömt att jag var där. Men i går var det verkligt, i går var hon lika närvarande som jag. Jag såg att hon njöt när vi sjöng Hosianna tillsammans. Jag njöt också, men jag vet inte om hon såg. Jag fick nypa mig hårt i handen för att inte börja gråta, jag tror inte hon uppfattade tåren som blev till i min ögonvrå.

Det hände i går. I dag är en vanlig dag för mig och jag nyper mig i handen av minnet. I dag är en vanlig dag för henne. Ungefär nu äter hon frukost.

(Jonas, om du läser det här så tror jag du förstår.)

Möte med människor. En del bittra, en del glada, några likgiltiga. Ett fåtal drar ner sinnesstämningen på övriga.

"Hur mår du?" undrar jag.
"Jodå" blir svaret. Med en suck, en djup suck.
"Vad är det som får dig att tro att dina problem är större än alla andras, så att du måste vara och svara så?", vill jag bara skrika.

Och jag skriker, så högt så det nästan hörs.

Det är onsdag och mörkret faller innan det blivit ljust. Det är morgon. Det är blött, mörkt och geggigt. November är här, men snart är den borta.

I går hade jag namnsdag. Grattis till mig!

Jag svamlar, slutar skriva nu så jag inte börjar formulera ord som blir obegripliga.