Min bleka kropp längtar efter solen. Så här års ska jag åtminstone vara lite skär, men jag är nästan lika blek som i vintras. Inte så konstigt då det är ungefär samma väder som i vintras.

Det blir mycket prat om vädret märker jag. Vädret påverkar vardagen men inte livet. Nu ser jag fram emot sol. Bokstavligt talat, för i fönstret framför mig ser jag solen.

På lördag ska jag krama Chotte. Hon lyser också upp min dag.

En helg med innesittarväder har förflutit. I går var det så mycket innesittarväder att jag inte ens gick utanför dörren. Det närmsta ute jag kom var allt regn jag tittade på.

Golfen ställde vi in, ridturen sköt jag upp. Städväder, sa en kompis. Stökväder menade vi och lekte slackers hela helgen.

Livet är regniga innesittarhelger. Mixat med lite annat.

Släkt är konstigt. Gamla och unga människor man ibland kanske inte alls har något utbyte av, som man ändå umgås med ibland och förväntas ha trevligt med.

Det har varit ganska många kalas här nu på sistone, och jag har funderat lite över vilka jag egentligen vill träffa och vilka som verkligen betyder något. Pinsamt nog blir listan inte så lång. Eller är det pinsamt? Det är väl bara att krasst inse fakta. Jag träffar dem gärna några gånger om året, men ärligt talat finns det andra gamla och unga människor jag hellre skulle vilja träffa. Sven i Helvete med alla sina historier, Sven-å-Carina-Sven som inte finns längre, Camillas hund som jag inte kommer ihåg namnet på just nu, mina vänner, Rikard (självklart och mest hela tiden!), Costello och Jonas Gardell.

Men ändå, på bröllopet kommer några vänner och nästan all släkt. Vi har ju ändå våra rötter på samma ställe, även om vi inte hämtar näring från samma källa.

Min mamma är bra!

Jag övar på min nya namnteckning, tänkte att det är bra att göra det såhär ett par veckor innan. Det är svårt att skriva den fort och få den snygg. Jag får skriva den långstamt istället, tills jag blir van.

Det är intressant med vanor. Det är bekvämt med vanor, de underlättar. Det är lite läskigt att öva in nya vanor och det är svårt att bryta vanor. Men det kan vara väldans tråkigt med vanor också.

Nu har jag använt ordet vanor så många gånger så nu har jag förbrukat det för den här veckan.

Nu ska jag öva lite mer på mitt nya namn. Det är inte förbrukat.

Det är precis det här som är livet.

Mindre än tre veckor till bröllop
Det börjar bli mer verkligt nu
Jag ska få uppleva glädjen
Att Rikard ska ta mig till fru